"There are dinner-jackets and there are dinner-jackets - this is the latter"

Jag är med i en liten bokcirkel och för några dagar sedan träffades vi för att diskutera vår senaste bok, "The Slap", av Christos Tsiolkas. Därefter försökte vi komma på vad vi skulle läsa härnäst och vi fastnade till slut för Sebastian Faulks' "A Week in December". Den verkar bra. Jag har läst... eh... jag har läst ungefär en sida i den...

Det är nämligen så, att samme Sebastian Faulks för två år sedan skrev en James Bond-roman. Hur detta gått till, vem som har rättigheterna etc, det vet inte jag, men där inne i bokhandlen stod den. Alldeles bredvid "A Week in December", med rött omslag och lättklädd dam på framsidan. "Devil May Care" heter den.

Bokhandeln heter Waterstone's och är Britanniens svar på Akademibokhandeln, med boklådor över hela landet. För att hävda sig mot Amazon.com och andra näthandare erbjuder de "3 for 2". Så om det varit så att jag kommit in i bokhandeln för att köpa två böcker skulle man ju få James Bond-kopian på köpet... I bokcirkeln hade någon nämnt "Mr.Chartwell" av Rebecca Hunt. Om jag köper den också...

Sagt och gjort. Med mig hem kom två bra böcker och en James Bond-kopia.

Sedan dess har det gått 48 h.

Och jag har genomgått en metamorfos. Från matematiklärare har jag förvandlats till internationell äventyrare, med världen som arbetsplats. Istället för att försöka lära motvilliga 17-åriga humanister värdet av att lösa andragradsekvationer, räddar jag världen från kärnvapenkrig. Jag känner mig självsäker, världsvan och attraktiv.

Gissa vilken bok jag började läsa? Igår, sent på kvällen blev jag klar och lade mig med ett leende på läpparna. I mina drömmar... nej, jag ska inte delge er allt som hänt.

Sedan kommer morgonen, man tar med sig nycklar för att gå till duschen och ser sig i spegeln. Det är orakat och har inte ytterligare några rynkor placerat sig där det förut inte fanns några? Man suckar, äter frukost, tänker lite på vad man ska göra idag och så ger man sig iväg mot ett av Londons många muséer. På tunnelbanan sneglar jag på boken jag tagit med mig. Den förra boken i bokcirkeln var väldigt välskriven, men en typisk "feel bad"-bok om trista människor som lever trista liv i förorterna till Melbourne - vad ska den här bjuda på?

Istället för att börja med första kapitlet, sätter jag på musik i hörlurarna, blundar och låter tankarna flyta iväg.  Till Teheran. Till Moskva. Till Paris. Och där, på ett café, sitter inte en välklädd blond man i sina bästa år och smuttar på en bourbon med is (det är ju en varm vårdag i mina tankar). Och där kommer en vacker kvinna springande. Hon ser på mig, men just när hon ska ropa mitt namn dyker en man upp och kastar in henne i baksätet på en Citroën. Jag ställer mig upp, slänger några mynt på bordet, springer ut i trafiken och kapar en motorcykel som står och väntar på rött ljus.

Jakten kan börja...