söndag 31 oktober 2010

Stockholm

Kvinnan bakom disken är blond, blåögd och hennes idominfärgade läppar matchar hennes tvärrandiga blåvita tröja. Latten är svindyr och kanelbullen om möjligt ännu dyrare. Ja, jag är på besök i Sveriges huvudstad och dricker kaffe i ett glashus på Strandvägen. Hemma igen, eller var nu hemmet är när man, som jag, flyttat utomlands.

Molnen hänger så lågt att det är svårt att se stadens kyrktorn, men det är ganska varmt så det känns som om staden lindats in i ett våtvarmt omslag - om ett våtvarmt omslag kunde vara ca 12 grader. Trots att det är höst och grått är det vackert.  I morse fanns det ingen vind och även om det nu börjat blåsa lite finns det ett söndagslugn över stenkvarteren. Överfulla och överspillda papperskorgar berättar dock att det igår firades Halloween ute på staden. En bekant akutläkare berättar på sin facebook hur överförfriskade och skadade vampyrer och zombies befolkat akutmottagningen

Det är med andra ord första gången i hemstaden efter flytten till London för drygt 2 månader sedan. Varje dag och kväll är fylld med museibesök och middagar med vänner. Varje sekund skall utnyttjas.

Och jag kommer att tänka på A och S. Vi lärde känna varandra i en kör för15 år sedan. Vi umgicks ganska mycket, men kören lades ner och - som livet är ibland - man glider isär. 

Sedan flyttade A och S till Berlin. Man tog kontakt, planerade och under de tre år de bodde där besökte jag och bodde hos dem 2 gånger. Vi besökte Potsdam och Oranjenburgerstrasse och…

Sedan flyttade de tillbaka till Stockholm…

Det är väl ungefär 10 år sedan…

Ok - det kan vara så att jag är en vänutnyttjande typ som använder alla chanser att bo gratis hos vänner utomlands, men att jag inte är lika intresserad av att bo gratis i Sollentuna - det kan vara så.

Men jag tror att handlar mer om deadlines. Om en roman ska skrivas ”någon gång”, blir den aldrig gjord, men om ett manus ska vara färdigt i morgon, så händer det saker. Om man bor i en stad där det hela tiden finns bra teater, kommer jag mig inte för, men är jag bara där ett par dagar…

Några av de vänner jag ska träffa de närmaste dagarna har jag inte sett på något år. Faktum är att jag kommer att träffa dem nu just för att jag är i Stockholm några dagar - annars hade det nog inte blivit av.

Man borde med andra ord flytta utomlands lite oftare- för att träffa sina vänner i Stockholm. Knepigt.

Förresten - man kanske skulle ta kontakt med A och S. Nu när jag är i Stockholm…

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar