En gång - det är nu rätt många år sedan misstänkte jag en elev för fusk. Eleven brukade inte säga mycket vid klassrumsdiskussionerna och det innebar att inte visste så mycket om elevens kunskaper när det första provet kom. Jag rättade proven och när jag kom fram till hennes, såg jag att de var perfekta. Allt var rätt. Hmmm... Är kanske provsvaren lite FÖR bra...? Hur kommer det sig att hon på flera frågor svarat ordagrant med de formuleringar som finns i boken...? Men det var jag själv som varit provvakt - jag hade inte sett något. Hur hade det här gått till...?
Eleven fick tillbaka provet med det högsta betyget, men misstanken om fusk fanns kvar - jag höll ett extra öga på henne vid nästa prov. Samma sak hände då och då var jag säker på att hon inte fuskat. Men hur gick det till...?
Senare samma termin fick jag möjlighet att prata med henne på tu man hand för att kontrollera en läxa och då inser jag att eleven kommer ihåg alltihop ordagrant som det stod. Ifall hon hade fotografiskt minne, eller kom ihåg själva ordföljden vet jag inte, men det finns ett skäl till att jag kommer ihåg denna elev den här veckan...
Stravinskij har skrivit massor av musik. Två verk han skrev 1927 respektive 1930 är Oedipus Rex och Psalmsymfonin. Vi tänker oss att du skulle få frågan ifall du vill åka ner till Provence för att framföra dessa i en operaversion. Vi kan också tänka oss att regissören är världsberömd och att dirigenten är... Ja, han är också världsberömd. Tackar du ja, eller tackar du ja?
Själv tackade jag ja.
Problemet är att man ska komma ihåg alltihopa och vid denna process har jag, i likhet med en av mina stora litterära förebilder, Nalle Puh, har en mycket liten hjärna...
Repetitionerna i Provence har varit långa. De senaste fyra dagarna har jag och mina kolleger repeterat åtta timmar per dag. Men det är förstås inte hela repetitionstiden som lagt ner på detta. Vi började redan i januari... (Ok, inte lika intensivt som nu). I april lade vi ner fyra heldagar på projektet. Jag har själv lagt en rad kvällar. Men kan jag stycket...?
Dels handlar det om språket. Båda styckena är skrivna på latin och mina kunskaper i latin sträcker sig till citat från Asterix. Men det handlar också om att Stravinskij är en lurig kompositör. Om det återkommer en liten bit musik som nästan låter som en bit tidigare, kan du vara helt säker på att det bara är NÄSTAN likadant, vilket innebär, att du måste komma ihåg när det var på vilket sätt. Till det kommer rörelser. Vi tänker oss att du i rörelser ska visa hur en man känner sig som just insett att han mördat sin far, gift sig med sin mor och att hans dotter även är hans syster... Det blir ganska intensivt.
Aix-en-Provence verkar vara en väldigt fin liten stad. Gränder, restauranger, jag tror det finns några muséer. Av detta vet jag väldigt lite, då den tid som inte används till repetitioner, ja, då sitter jag själv med några väldigt nötta noter och försöker komma ihåg längden på en paus här, eller en ordändelse där.
Och då tänker jag på min före detta elev med... eh... Blandade känslor...
Och så återgår jag till slutet på Psalmsymfonin: "Omnis, omnis, spiritus..."
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar