Det är dagen efter. Dagen efter Sveriges andra raka förlust i EM och dagen efter skolavslutning på min skola. Idag - en lördag - var vi inkallade till städning, men vid tvåtiden var det slut. Min tid vid Svenska Skolan i London hade kommit till sitt slut. Det var bara att åka hem.
Fast det är ju inte riktigt sant. Det finns en lägenhet kvar också. Den ska också städas.
Den vita munkcellen har alltid utövat en lockelse på mig. Inga saker, bara böcker och filosoferande. I stockholm hade jag ett hus med massor med saker. Behövs alltihopa? Skulle jag inte klara mig med mindre? Vore inte livet bättre med mindre… ”stuff”?
Så jag skaffade få saker. Nästan inga möbler. Några fotografier på väggarna. Några enkla madrasser med kuddar så det gick att sitta mot några väggar i ett burspråk. Bökerna fanns i ett köksskåp. En avhäktad garderobsdörr bildade en enkel rumsavdelare. Enkelt.
Några svenska vänner på besök tyckte det var alldeles för spartanskt. Några brittiska kallde det för en ”shag pad”, något jag inte tänker översätta.
Det borde med andra ord vara en smal sak att städa ur detta…
Jag hade knappt några böcker med mig - hur har de lyckats bli två hyllmeter? Jag har väldigt lite kläder, men i kören var jag ju tvungen att ha smoking - den är ju synd att kasta. Och det här täcket, den där kudden, vad ska jag göra med dem?
Att välja är att avstå, sade en god vän någon gång och de senaste dagerna har jag ägnat mig just åt att avstå. Allt ska bort och trots att jag verkligen försöker, står jag där med en fylld ryggsäck, två gigantiska resväskor och golvet är fortfarande fyllt med… ”stuff”.
Det är ju trevligt med saker. Det ÄR trevligt med bil, motorcyckel, båt, hus, fritidshus etc, men varje liten sak är ytterligare en sak som behöver underhållas, det kan vara service på bilen, bläckpatroner som tar slut, eller slip av trädetaljer på båten. Allt tar tid. Allt tar bort ytterligare en bit av friheten.
Jag tar en paus från städandet och tittar på lite fotboll på en pub. Tjeckien vinner över Polen och Grekland har på något sätt lyckats besegra Ryssland. Samtidigt inser jag att jag måste kasta mer, eller börja ordna med större transport till Sverige. Jag har alltid haft svårt att kasta böcker… Vad göra?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar