onsdag 2 mars 2011

åxförd

Sveriges största studentstad är Stockholm.

Av det märker man ingenting i stadsbilden. Det är först man kommer nordväst om en linje mellan Stadion - Albano, man märker av att det visst finns några yngre människor med ryggsäck och läsglasögon i staden. Så har inte Stockholms högre lärosäten särskilt långa anor heller. KTH och SU startade på 1870-talet. KI är något äldre, men vi pratar fortfarande 1800-tal. Stockholm är ingen studentstad.

Då är det annorlunda med Oxford. Ja, det finns äldre universitet i Europa, men bara två (Sorbonne och Bologna) och det märks i stadsbilden. Uråldriga college med gotisk arkitektur och kvadratiska gårdar ("quadrants") påminner mer om munkkloster, än södra husen i Frescati. De flesta collegena har ett inkorporerat kapell och det största, Christ College, inhyser Oxfords katedral och domsäte. Allt minner om den tid då teologi var den viktigaste fakulteten och de andra mer var sidosysslor.

Efter att ha sett alla "Kommisarie Morse"-avsnitt minst två gånger är jag något av en expert på staden och vet (!) att det bakom murarna döljer sig mörka hemligheter, avundsjuka och intriger. Det är svårt att ta sig fram i den akademiska världen. Hur ofta blir en professur ledig? Om jag inte får jobbet nu, så...

Av detta märker man dock ingenting som turist. Allt är pitoreskt och gulligt och då det är studenter överallt känns det inte heller som om man går omkring i ett museum. Staden och de gamla byggnaderna lever och används. Trots att jag gått omkring i staden i en hel dag har jag dessutom inte sprungit på något lik. Ingen hand har olycksbådande sträckts mot mig ur Oxford Canal. Inte heller fanns det någon döing i kapellet på Balliol, trots att jag var där alldeles ensam och nästan missade stängningstiden.  Jag läste en artikel en gång som jämförde antalet mord i Morse-serien men verkligheten. Den hävdade att det under samma period som det i serien skett 27 mord, motsvarades det i verkligheten med 2.

Nu är det kanske inte något man ska bli besviken över. Istället jämför jag staden med andra universitetsstäder nära mitt medvetande, nämligen Uppsala och Tartu. Och visst, Uppsala har Carolina och OD. Tartu har Domkyrksruinen och musumägi. Trots det är jag ledsen. Jag vet att jag bara varit här som turist i en dag, men Oxford slår båda två. För även om 1477 (uppsala) och 1632 (Tartu) är avundsvärda åldrar, så är 1157 ändå äldst.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar