Lördag i London. Vaknat ganska tidigt. Vad göra idag?
Om jag ska vara riktigt ärlig, är det ganska många lördagar då denna fråga besvarats med: ”Sova vidare”. Efter det att detta upprepats till klockan tio/elva/tolv har dagen ägnats åt the Guardian - weekend - en lunta på kanske 2 kilogram. Sedan har klockans lilla visare pekat åt höger och då har det varit dags för en tupplur. Sedan var det kväll…
Nu menar nog jag att en av veckans vilodagar bör ägnas just åt vila. Människor som fyller helger med så mycket att de utmattade kommer till arbetet på måndagarna har fyllt mig med en blandning av beundran och häpnad. De verkar göra något av sitt liv, medan lilla jag däremot…
Emellertid verkar samma människor förverkliga sig genom trädgårdsodling och svampplockning och jag har provat dessa aktiviteter, men… på något sätt… och det finns inget diplomatiskt sätt att säga det på: både trädgården och svamparna är vansinnigt tråkiga sällskap.
Idag fylldes emellertid mitt inre av en lust att göra något. Som tur är har jag ingen trädgård och svamparna bor långt bort i en annan årstid, så det fanns alltså möjlighet att göra något annat.
Jag funderade på att bekämpa själva lusten. Om jag ansträngde mig, kanske lusten att göra något skulle försvinna och jag kunde ägna mig åt mina vanliga lördagsaktiviteter.
Jag har svårt att svara på vad som sedan hände. Kanske hade utomjordingar landat i Kew och besprutat hela stadsdelen med ”aktivitetsbaciller”, men plötsligt befann jag mig på tunnelbanestationen på väg till staden. I väskan fanns kameran med det nya objektivet. Bredvid den fanns datorn (”tänk om man skulle skriva något”). In till staden!
Det har gåtts på museum (”The Courtauld Gallery” i Somerset House. Väldigt bra samling franska impressionister, fast befriande mycket mindre än National Gallery - missa inte nästa gång i London).
Man har fotat detaljer i innerstaden i ett försök att ”fånga staden” (gick fruktansvärt dåligt - precis som alla mina andra försök att ”fånga”. Make mental note: Sluta ”fånga” - gör bra bilder istället)
High Street Camden Town. Halvvägs mellan äkta motkultur (läs: tatueringar och metalobjekt genom kroppsdelar) och turistkitch (jag var inte den enda som gick och fotograferade alltihopa) (fast på något sätt får texten ”body-piercing” mig bara att tänka på pålning - jag börjar nog bli gammal)
Man har vandrat längs Regent Canal, ätit dålig svindyr lunch, begrundat modern londonsk arkitektur och ombyggnaderna vid Paddington.
På något sätt har en biljett till operan i kväll letat sig ner i min plånbok (Lucrezia Borgia av Donizetti på English National Opera. Den har blivit sågad av kritikerna, men ska innehålla filmbitar av erotisk natur… alltid något)
Dessutom sitter jag och bloggar på ett café på Piccadilly… Vad har hänt?
Jag känner mig inte sjuk. Pulsen verkar alldeles normal. Ändå har det hänt en massa saker idag - varför?
Jag har kommit fram till två hypoteser:
1. Utomjordingar (se ovan). Det kan inte vara normalt att vilja göra så mycket. De är här i hemlighet för att studera oss, men har ont om tid, så därför tvingar de mig att göra fler saker än vanligt. Finns det inte en liten förhårdnad i min nacke? Det är kanske inte nackspärr, utan ett litet mikrochip de opererat in…
2. Det är vår. 10 till 12 grader. Fåglar. Hela programmet.
Vilket är troligast?
Utomjordningarna förstås.
På sätt och vis kan man säga att våren är något utomjordiskt, i alla fall för oss nordbor. Här hemma har 5-6 plusgrader och mycket blek sol kallats för vår och det var länge sedan jag såg så mycket folk på stan. Inte naturligt, troligen med påverkan utifrån.
SvaraRaderaDet verkar som om du hade en härlig dag iaf, oavsett vad som orsakade den. :)